Eftersom undertecknad var en aning stukad efter torsdagens drinkövningar kändes det rätt lämpligt med en fredagsöl på jobbet. Det visar sig att firman har en öl- och vinbudget som ett mindre lands försvarsbudget. Dessutom är stället riggat med nånting som var misstänkt likt Sing Star.
chefen sätter ribban
Jag försöker diskret runda chefen där han står och pratar med annan chef. Det gick väl sådär. Chefen har falkögon och upptäcker mig direkt och jag förstår att det ska presenteras. Jag blir presenterad för annan chef och chefen säger sen till mig:
-Jaha, så du lyckades alltså lura nån att släppa in dig här?
-Nja, Ni får faktiskt skylla er själva. Jag har ju fått ett passerkort så jag kan ta mig in själv, sa jag.
Chefen vänder sig då till annan chef och säger:
-Ja, Du ser ju själv hur svårt det är att hitta bra personal idag!
Ägd av chefen, ett-noll till honom.
Sen tar chefen och annan chef kommandot och inleder sångövningarna. Det är gott, ifall det ska sjungas så ska cheferna sjunga först!
rond 2
Efter att chefen sjungit så möts våra vägar igen. Följande konversation kan höras:
-Det gick rätt bra i sing star märkte jag, sa jag.
-Jo, jag sjunger ändå ganska bra, sa chefen.
-Det märktes inte, sa jag….. (Här kändes det som jag kunde valt något bättre att säga faktiskt. Men det jag menade var att ljudet var lågt så i princip hördes ingen sång..)
-Du vet att du faktiskt inte har börjat jobba här än va? sa chefen
-uhm, jaaaa…
Här bestämde jag mig av någon anledning för att illustrera denna kunskap med att låtsas gå balansgång. Riktigt rubbat faktiskt.
två-noll till chefen
rond 3
Mitt stoltaste ögonblick. Allt hände inom loppet av några sekunder. Jag skulle gå och hämta en ny öl. Tar en burk och inser att jag inte kan öppna den eftersom jag har chips i andra handen. Alltså måste jag käka upp chipsen innan jag kan öppna burken. Av någon anledning kan jag tydligen inte både hålla i burken och äta chipsen utan jag måste använda båda händerna till att trycka in chips i ansiktet. Så burken måste jag ställa ifrån mig till chipsen är slut. Alltså skickar jag ner burken i fickan, av alla ställen så väljer jag vänster framficka. Då kommer chefen.
-Fan Micke, all ölen är slut, vad ska vi göra? Säger chefen.
Här hade jag kunnat göra en miljon olika saker. Men jag väljer att hala fram den ölburk som jag har i framfickan och erbjuda den till chefen. Han kollar på mig som att jag är helt galen. En simpel öltjuv som fyller byxorna med öl när tillfälle gives. När jag väl insett att det här ser ju riktigt pajigt ut så var det liksom lite försent att förklara varför jag hade en öl i fickan. En öl som också tydligen visade sig vara den sista som fanns.
Jag ser tydligt att chefen överväger en massa alternativ där säkert hälften innebär något slags förödmjukande avsked. Han nöjer sig dock med att säga:
-Jag skulle aldrig ta emot något som varit i din ficka, oavsett vad det är!
Ägd igen. Tre-noll till chefen.
Chefen med sällskap drog till annat ställe medan vi övriga roade oss med att spilla ut vin och gapa till Sing Star. Nu är jag ju en stalker av rang så chefen skulle naturligtvis uppsökas igen. Jag fann honom på Fridays, där åt jag upp hans kycklingvingar.
Efter det begav jag mig mot Söder för att möta upp några andra. Jag lyckades förolämpa en kille i sällskapet genom att kalla honom för en persika när jag skulle fråga om han kunde snacka persiska. Han verkade ta det rätt bra. Kanske tänkte han ”vem fan kallar du persika ditt jävla babyface”, när han såg min fjuniga haka.
Jag får fråga honom nästa gång, jag är i alla fall skyldig honom en Kebab.
Senaste kommentarer